Limi

I söndags ställde jag väckarklockan i telefonen. Dubbelkollade tiden o allt. Nästa gång ska jag dubbelkolla minst två gånger.... Vaknade i går morse, o kollade uret. Gissa om jag fick bråttom när jag konstaterade att jag hade HÖGST 15 på mig att duscha o plocka ihop mina saker. Det klarade jag! Hann i tid till flyget med nöd o näppe. Nästa nervkittlare var när dom sa att planet är absolut fullt o lite till. Jag åker ju på stand by. Fick svettas vid gaten ett tag, men kom med. Hurra va bra jag är :-) Min väska kom inte fram. Bortslarvad av Malev :-(
Kajsade landade en timme efter mig, sen skjutsade hon mig till ett kundbesök i Lund, sen till Ängelholm, där vi hängde med Hilda o Maja ett tag. Kul :-)
Måste skriva lite om lilla m o hennes drömmar; Hon har sovit lugnt o sansat ett bra tag nu, men dom senaste nätterna har hon jagat runt i sängen som en yr höna. Pratar i sömnen massvis. Klart o tydligt räknar hon till 20 på estländska, sedan på svenska därefter långa haranger på ungerska som jag inte förstår.  Inga engelska drömmar. Ännu...!!
Idag försökte jag få tag på min försvunna väska. Från Köpenhamn hade dom sänt den till Ängelholm via Stockholm.
Ringde Ängelholm för att få reda på när dom kunde köra ut, och det är en liten fin historia. Känns som om dom fattat att flygindustrin har för stor kostym. På tok för mycket folk som administrerar nåt onödigt. Men inte i lilla Ängelholm (som inte är såååå litet för att vara en svensk nationell flygplats. I allafall, när jag ringde godsexpeditionen, svarade någon som inte visste så mycket, men han skulle be någon ringa upp. Innan jag han ifrågasätta varför någon på gods inte vet något om gods (eller väskor) förekom han mig med att meddela att bagagekillarna är ute o lastar ett plan, o att han va förstepilot på nämnda plan, o bara hade gått in för att få en fika. Tänk om man hade haft det tankesättet, att hjälpa till där man kan o det behövs, istället för att låta bli att göra något (som att svara i telefon i detta fallet)
Jag körde sen ut till flygplatsen själv, för jag kände att jag inte hade tid att vänta på att dom skulle skicka en taxi. När jag kom dit var godset stängt.... Men en kille med namnskylt som talade om att han jobbade på flygplatsens brandförsvar, sa att "det fixar jag" Sprang ifatt en nyckelknippa, o lokaliserade min väska.
Denna upplevelse var fjärran från mina förutfattade meningar om hur saker o ting funkar, eller inte funkar. MERA SÅNT!!
Borde skicka en ros, eller på annat sätt visa min uppskattning. Men jag är ju inte den som skickar rosor till killar, så det får nog va... :-)