Limi

Imorse satte jag personbästa på band. 11,3 km på 64 minuter. Kanske inte det snabbaste, men längsta. Inomhus alltså. Ute, (när det är varmt) klarar jag 16 kilometer, men inomhus är jobbigare och tråkigare, även om man kollar MTV.
Idag lyste solen från en klarblå himmel och det va absolut vindstilla. Känndes verkligen som en vårdag när jag spatserade hem från sagda gym.. Härligt.

I eftermiddags va jag och klippte håret hos Tamas. Kort som attan igen. Lättskött, om man säger som så. Gick förbi Pomodoro för att se om dom kommit igång med ombyggnationen ännu. Och OM dom hade...  I gamla restaurangen va ALLT utrivet, och i dom utvidgade delarna som ligger liksom innanför, var det nästan klart. Gianni haffade mig på gatan, och guidade mig runt. Han va stolt som en tupp. Med all rätt. Det kommer att bli nåt i hästväg när det är klart. Påkostat, men med smak. Det är ju inte alltid dyrt blir bra. Men dom här gossarna vet vad dom gör. Men så är dom ju tvättäkta italienare oxo...  Det blir bättre än en italiensk krog i Toscana. Kan knappt bärga mig till dom öppnar igen. 5 veckor kvar, and counting...

Såg en annan sak som kom mig att höja på ögonbrynet oxo; stan är ju full av sight-seeing bussar. Den ena rödare än den andra. Det senaste är nu en amfibiebuss. Jodå, dom kör tydligen lika bra på vatten som på väg. Full fart rakt ner i Donau så det skvätter om det. Nästan så man skulle prova nåndag. Lilla m hade nog uppskattat det hela, liksom sin far.

Lilla m ja; hon va glad som en spelman. Brevbäraren hade levererat hennes nya "Lelly Kelly" skor. Rena julafton :-)))

Nu lagar hon och jag kvällsmat. Ska nämnligen äta hemma idag... Pepparotskött med potatis. Pepparroten är så stark att man får tårar i ögonen ens innan man fått den ur plastpåsen. Riktiga doningar. Inte som det man köper på Ica, där får man kolla på kvittot så man inte fått en palsternacka av misstag...